Gerillafilmvisningar i centrala Norrköping

Under torsdagskvällen kunde förvånade norrköpingsbor bevittna hur en grupp rävar visade stumfilm och berättade fabler med megafon på flertalet platser i centrala norrköping.

Allan Karlsson var på väg hem när han såg en bil svänga in på den öde parkeringen bakom Flygeln. Ut ur bilen hoppade fem personer i vita overaller med rävnosar och hattar med utstickande öron. En räv drog igång ett litet elverk och två hade filmkameror.

– Man blev ju nyfiken, säger Allan som stannade till för att se vad som var på gång.
Från bakluckan på bilen projicerades sedan en stumfilm föreställande en vilt gestikulerande räv på ett fält. Vid sidan om projektionen stod en räv och läste en fabel med hög volym i megafon. Allan Karlsson berättar att fabeln handlade om en Herr Räv som tröttnade på vardagen och för omväxlings skull gick sin morgonpromenad baklänges. Detta hade till följd att han välte ett stånd och fick en så rejäl utskällning av Herr vildsvin att han började gå som vanligt igen.

– Det hela slutade med att räven bestämde sig för att aldrig mer backa, säger Allan, om det betyder att han inte skulle gå baklänges mer eller vika sig för andras åsikter förstod jag inte riktigt.

Bakom gerillafilmvisningarna står Cecilia Ahlqvist och hennes vänner. Idén att visa film och performance ute i staden fick hon från musikvärldens guerillagig. Ett guerillagig är en spelning som ett band gör på en offentlig plats utan att i förväg tala om vart de tänker spela.

– Ett norrköpingsband som har sysslat med detta tidigare är The Old Spares, säger Cecilia, och det var av dem jag fick inspirationen. Hur man ska tolka filmvisningen vill hon inte säga men hon menar att den är en kommentar till debatten om konst i det offentliga rummet.